Trimkurs

20140405-214354.jpg

Idag var jag och Niclas med hundarna på trimkurs, en trimkurs som cocker sydöst fixade med Inger Jönsson!

Vi träffade massa söta hundar och trevliga människor, bla Kajsas son Svante! Doris lekte med alla och var jättepopulär, de var kul att se så många skillnader på cockertyper!

Förra veckan var jag på Handlerkurs med Moa Persson! Jättenyttigt och kul.

20140405-214333.jpg

Dag 13 – En ras du inte vill ha

Jag älskar alla hundar, men det finns raser jag är mindre förtjust i. Bland annat plattnosade, de är underbara och roliga men jag vill ha en hund som kan vara ute året runt och inte ha svårt att andas ex på sommaren. Jag vet att det är väldigt individuellt men jag har dålig erfarenhet av plattnosar.

En annan ras, eller snarare variant är urhundar. De jag har träffat har varit väldigt osociala och reserverade medans i familjen är de helt underbara och det har jag varit med om också. :)

Men rasen chinese crested hairless/power puff är jag inte så glad i faktiskt, trots jag äger en! Men alla jag träffat har varit instabila, nervösa och osäkra. De flesta har gjort utfall och skällt, på hundutställningar är de Nakenhundarna som överröstar. Jag tycker de är jättecoola och underbara, men jag är så besviken på mentaliteten. Jag har träffat en nakenhund som inte ville mörda folk, en väldigt trevlig liten busig tik!
Nala har jag fått jobbat mycket med och det har varit roligt och utmanade och idag kan hon hälsa på hundar och folk utan att då fnatt, men ibland har hon dåliga dagar!

Jag gillade inte vinthundar förr, bla whippets! Men sen träffade jag en kompis systers hund och blev lite kär och nu har jag varit dagmatte åt en och på uppfödarkursen finns det 12 whippets som anfaller en ibland med massa pussar!

Men raser jag ogillar mest är väl raser som mår dåligt pga avel, hundar som har svårt att röra sig eller andas. Jag gillar aktiva glada pigga och kelsjuka hundar, därför är cocker så himla bäst!

Opererad!

20140313-142140.jpg

Just nu ligger jag nyopererad på sjukhuset hög på morfin! Jag har fått min efterlängtade ileostomi!

Larmet ringde 05:00, jag tände lampan och brölade så hundarna skulle veta att jag var vaken för då brukar jag inte få sova vidare men de sov som stockar! Petade på Niclas och slängde bort den varma mysiga katten som låg sövande på min mage, jag tog min andra obligatoriska ”sjukhus” dusch. Dagen innan hade jag duschat med något bakteriedödande och det skulle göras igen, då hade jag också tagit blodförtunnande spruta mot propp som jag tog helt själv *stolt*.

Niclas körde in mig och då upptäckte vi att avdelningen var låst!! Jag blev skitsur och vi åkte upp några våningar och letade, sen också jag en panikattack och skulle springa till toa (förmodligen sista gången…) då var avdelningen öppen och alla jobbiga känslor försvann.

Där inne fick jag ta på mig fula sjukhuskläder och vänta, sen vänta utanför operationssalen. När jag kom in kopplade dem upp mig till massa maskiner och gnällde över mina piercingar men jag sa att jag faktiskt fick ha dem! :) Tvungen att ta ut den i naveln dock för de lägger snittet där. De satte en jobbig syrgas och gav mig sömnmedel sakta så jag blev yr och brölade ”wooaahh” då skrattade de lite och frågade om jag kände av de, ”jaaa” snark!

Vaknade halvt att jag skakade, 35c hade jag, massa folk pratade och jag minns inte vad de sa bara att jag svarade. Jag fick en jätteskön varm filt som blåste varmluft inuti och så försökte jag vakna upp, jättejobbig känsla! Tillslut vaknade jag och klagade på smärtan och fick morfin, sen kom det in med en maskin som kollar urinblåsan… tydligen var jag kissignödig så jag fick gå och kissa.

Sköterskan skällde lite på mig för jag var för pigg, reste mig fel men jag förklarade att jag är smärttålig, men hon visade hur jag skulle resa mig och inte slänga mig mer/upp ;)

Mer morfin och jag hör hur min stomi bubblar, de är lite blod i den. Nu ligger jag på min avdelning och väntar på syrran och mamma!

Läkare och sköterskor tittar lidande på mig,en de förstår inte riktigt att det är detta jag vill! När man vart sjuk sen man var tretton så är detta de bästa som kan hända, jag behöver aldrig mer springa på toa! Mina
panikattacker kommer inte gå över direkt, jag får panik att jag ska göra på mig… men nu är det faktiskt fysiskt omöjligt!!

Jag har livslust igen och det känns så jävla underbart!

Jobbigast just nu är att jag inte har något smink alls, inte ens ögonbryn pga bakterierisken. (Jag rakar av de mesta ögonbrynen och målar på egna så jag ser ut som en ful bebis nu utan ögonbryn haha!)